Historia

Almåsa Fritidsby anlades 1968
läs om hur det hela började .

Ordföranden genom tiderna
dessa har varit ordförande.

Almåsa Fritidsby anlades 1968

År 1964 fick Stadsarkitekten i uppdrag av Fastighetskontoret att utarbeta ett förslag till
Strövområden och koloniträdgårdar inom Södra Sallerup.  Efter flera förslag blev det till
slut ett koloniträdgårdsområde .
År 1967 godkände Stadsfullmäktige en översiktsplan för Almåsa området som naturpark, ströv- och fritidsområde samt koloniområde på 397 000 kvm varav 222 000 kvm för kolonier.

I samband med den planerade bebyggelsen inom Rosengårdsområdet var det nödvändigt att uppsäga koloniföreningen Haga och Ulricedals sommarstad för avflyttning.
De båda koloniföreningarna Haga och Ulricedals sommarstad har uttryckt önskemål om att föreningarna efter avflyttning från de av dem nu disponerade områdena att få bilda en enhet inom egendomen Almåsa.

Under hösten och vintern 1967 anlades vägar, lekplatser parkeringsplatser samt framdragning av vattenledning till tomterna från Almåsas egen pumpstation. Kolonisterna anlände till A och B områdena våren 1968.
Anvisning för att finna sin tomt, fick man en karta.

Det var liv och rörelse på tomterna, var och en med sitt, för att få husgrunden färdig innan stugorna blev ditförda och lyfta på plats. När stugan var på plats började arbetet med att färdigställa densamma. Tillbyggnad av toalett och förråd och justering av dörrar och fönster. Indragning av vattenledning. Avlopp till tvåkammarsbrunn och filtratiopnsbrunn.
Färgen på husen bestämdes även av stadsarkitekten, olika gator skulle ha olika färgen, det var ljusgult, ljusgrönt och ljusblått.
Allt skulle vara perfekt tyckte man så de beslutade även att alla skulle införskaffa sig ett vårdträd, det är en hel del som har den kvar. Den skulle stå på en speciell plats på tomten. Dessa vårdträd var antingen Paradisäpple eller Rönn.



Almåsa är uppdelat på fem områden som är avdelade med grönområden och skyddsplantering.
A-området med 64 stugor och
B-området det största med 222 stugor var i det närmaste färdiga på hösten 1968.
C-området påbörjades 1969 med 218 stugor.

D-området 1972 byggdes för 56 stugor.
På dessa områden är de flesta utflyttade från Haga och Ulricedal.

E-området påbörjades 1976 för 76 stugor
Sveriges Största Fritidsby var färdigt med sina 634 stugor.

I början av 1970-talet startade Almåsa en ungdomsverksamhet, en viktig del och en social bit. Barn och ungdomar är som regel inte förtjusta i trädgårdsarbete, utan vill i allmänhet använda tiden till något roligare.
Idag spelas fotboll av både flickor och pojkar inom flera åldersgrupper. Regelrätta serier spelas varje sommar mellan lag från olika koloniföreningar inom Malmö. Boule varpa och bangolf var några andra aktiviter som Almåsaborna sysslade med på fritiden.

1971 blev ett ljusår, då kom elektricitet till Almåsa. El- denna rena, fina och billiga energi, sprider ljus och värme i våra stugor. Många hade nu möjlighet att vistas i sina stugor från tidigt på våren till långt ut på hösten.

Även ett år kan nämnas är 1973 då man planerade att bygga föreningshuset i anslutning till den gamla dansbanan. Föreningshuset med toaletter och inredning användes vid fester och andra aktiviteter.


Almåsas 10 årsjubileum 1978 som sammanföll med kolonisternas dag, lät man fira med att inviga föreningens flagga som är ritad av Almåsabor med Ekblad som symbol för föreningen.
Flaggstången för föreningsflaggan är placerad på gårdsplanen framför huvudbyggnaden.

Ordföranden genom tiderna

1968 - 1975      Eric Gasslander
1976 - 1978      Göran Roth
1979 - 1984      Rolf Jönsson
1985 - 2000      Olle Andersson
2000 05 - 08     Maj-Hill Walgen Hoff
2000 - 2001      Sven-Erik Harvenfeldt
2001 03 - 10     Jörgen Mårtensson
2001 - 2008      Christel Ericsson                               2008 -               Jörgen Freij